Nu skriver alla film och musiknördar en massa listor om decenniets bästa filmer, bästa album osv. Jag är storkonsument av film. Både L och jag älskar film, men att välja den bästa? - bara en, det går ju knappast! Däremot när jag tänkte efter var det lätt att välja den hemskaste!
Funny Games heter den här hemska filmen som L övertalade mig att se. Han sa att det var en thrillerfilm, men man skulle inte få se en massa slagsmål och blod, så jag följde med (han ville ju inte gå själv).
När vi kom in i den lilla biosalongen på Biopalatset satt där en massa kids som prasslade med godispapper, smackade på popcorn och sörplade ur sin Coca-Cola muggar. Jag blev rätt irriterad, men valde att inte reta upp mig utan koncentrerade mig på filmen. Det dröjde ett tag innan jag märkte att det blivit knäpp tyst i salongen! När filmen var slut satt alla kvar! Jag tror att jag var den förste att resa mig upp med orden högt och tydligt så att alla kunde höra "Fytt i rackarn en sån jävla film!" - Ja herregud en sån film - var det någon som sa, och så blev vi för några sekunder förenade i vår uppskakande bioupplevelse! Tänk om det hade varit 3D med glasögon och allt - då hade jag nog tuppat av!
Nu blev ni väl nyfikna på handlingen? Den beskriver man inte på en kafferast! Jag hittade en recension här som ungefär beskriver min känslor för filmen.
Nu har samma regissör - Michael Haneke gjort en ny film som heter "Det vita bandet", den vill L givetvis också se. Jag är tveksam...
fortsättning följer - kanske?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar